Satt och funderade på det där med barn igår. Om man nu nån gång skulle träffa nån som mot förmodan skulle:
1. Vilja ha barn med mig
2. Lyckas övertala mig att det är bra att mina gener sprids vidare
Om dessa två kriterier skulle uppfyllas, så visst är det väl ändå så att man innerst inne vill att det blir en pojke man får.
Kan tänka mig att få en flicka är som att få en Aladdin (den röda chokladasken) på julafton, man blir ju glad och det finns massor av bra saker i den asken. Men helst ville man en Paradis (Den gula asken, och i denna metafor en pojke).
(Publicerades den 17:e november 2009 på den numera nedlagda bloggen OMY.se)
1 kommentar:
Kan någon människa vara så snäll och uppmärksamma gw, han är ensam såhär i vintermörkret. Jul är det dessutom så folk är fjuntra och köper paket åt varandra och umgås och är allmänt uppåt. Kanske någon till och med skulle kunna förbarma sig och hångla lite?
Skicka en kommentar