Dagens Stora Journalistprisetfråga

Aftonbladet har i dagarna under parollen "Persbrandt-affären" startat ett korståg mot olika naturläkemedel och dess verkan, eller avsaknad av sådan.

Och det är väl fint så. 90% av de så kallade naturmedicinerna kan man bunta ihop i samma bluffack som horoskop, tarotkort och medium.

Fast egentligen är de ute efter de kändisar som valt att vara affischnamn för produkterna i fråga.

Idag ställs Vitaepros ansikte utåt, Stig Strand, mot väggen i den här artikeln.

Halvvägs in i densamma kommer den journalistiska bomben:
"Får du betalt av Vitaepro för att berätta om deras produkter?"

Skulle vara kul om de frågade Tiger Woods om Nike sticker till honom en hundring då och då för att medverka i deras reklamfilmer.

Kugga upp nu för faen

Vad är det som händer här på bloggen egentligen? Undrar ni.

Uppenbarligen inte mycket, säger jag

Börjar ju banne mig likna Bryngels Bravader detta.

Så kan vi ju inte ha det.

Men alla ni (fyra-fem) som läser detta får gärna hjälpa till med inspiration.

Vad vill ni läsa om? Morén? Coop? Plast? Det idiotiska i att stå i kö i fem minuter men ändå inte plocka fram börsen innan man får höra totalsumman?

Eller nått helt annat. Shoot.

En våt plastdröm

Har spenderat jobbdagen med att fundera på mitt eget drömlag i innebandy. Laget som skulle vara den pefekta kombinationen av gamla och nuvarande lagkamrater med spetskompetens på plan och social dito utanför.

Målvakter:

Lars Nilsson

Mattias Bergström

Ett välbalanserat målvaktspar i Helan & Halvan-stuk.

Lasse: Stor som ett skithus, smidig som en brottare och utrustad med en kastarm värdig David Lega.
Bersa: Reaktionssnabb Killinggängsfanatiker som helst av allt ville spela ute. Saknade simultanförmåga till att dirigera försvaret och rädda bollar samtidigt.

Svart Femma:

Nils Lind - Mikael Hällgren

Andreas Morén - Jan Persson - Peter Lundström

PAJ-kedjan med innebandypite i allmänhet och Kenneth Sandström i synnerhet.

Morén: Genial glaslirare som är argare på lagkamrater på träning än motståndare på match.
Janne: Spelfördelare som gått från löpstark till smart till stillastående.
Lulle: Avslutare, framspelare och defensiv slitvarg i samma taniga kropp. Dessutom en personlighet som får Moder Teresa att framstå som illsint och småaktig.

Nisse: Lika avigt löpsteg som brilliant spelsinne. Småsugen på att följa med i anfall.
Hellman: Utrustad med ett slagskott i Kenneth Kennholt-klass samt en impulskontroll i paritet med Antonio Cassano.

Röd Femma:

Jonas Holmgren - Jonas Sandlund

Mattias Berggren - Christer Nordqvist - Anders Ådemo

Chrille: Pseudopsykolog, medioker pingisspelare och skogstokig lagkapten med spelsinne överträffat endast av Massan Lundberg och undertecknad.
Matte: "Psycho" är mannen som gett inställning en psykotisk blick. Att han valdes till Norrbottens Sportsligaste en säsong är den största ironin Henrik Schyffert aldrig kom på.
Ådemo: Slottspelare i världsklass som har den märkliga egenskapen att han blir tystare på fyllan.
Holmgren: Genial back med förkärlek till diagonalpass och backhandvändningar. Har aldrig tagit på sig ett felpass.

Salle: Bandyns mest bredaxlade back har rätt psyke för att kunna ta skäll av Holmgren för dennes indianare.

Blå Femma:

Andreas Thunholm - Håkan Berglund

Erik Ekfelt - Anders "Kenta" Johansson - Fredrik Westling

Eken: Formkurva lika kuperad som Himalaya. Älskar att hitta första X:et på plan och andra utanför.
Kenta: Frågan om han verkligen kunde få bollen att prata besvarades aldrig, däremot är det bekräftat att han kunde få den i säng efter några uppmjukande GT:s.
Westling: Snidare som gick till elitserielaget Dalen och blev brunkare. Nu tillbaka i gärdsgårdsserien hindrar domarna honom från att brunka och tekniken honom från att snida.
Ante: Kärriärsklättrare vars ständiga jakt på det senaste gjorde honom gråhårig redan vid 25. Behärskade "Mocka-finten" till perfektion.
Håkke: Då vill jag ha den unga motiverade Håkke, inte killen som försov sig till 19.30-träningarna och letade open ice-tacklingar i ren leda.

Grön Femma:

Mattias Eklund - Robert Wikman

Niclas Wikström - Joakim Lundberg - Mattias Hult

Nicke: Backhandknackare som blev bättre ju mindre han tränade. Träffration på boll var samma även om han spelade utan linser eller med två öl i kroppen.
Jocke: Chestfetischist som kunde vända ut och in på motståndare och en femöring. Tyvärr slutade snurrandet inte lika ofta i mål som i eget hörn. Livsviktig som chaufför på lagfesterna.
Hult: Östersundslegenden som under sin enda säsong hann med att spraya rakskum i dåvarande tränaren och blivande förbundskapten Ulf Halstenssons ansikte, få en fysövning uppkallad efter sig samt figurera i PT spelandes luftgitarr.
Hägge: Tidernas bästa omklädningsrumslirare har aldrig fått ett rättdömt frislag mot sig. Hade den något udda benägenheten att klä på sig tröja, jacka och mössa innan han tog på sig kalsongerna.
Robban: Högerforward i Smurfkedjan som blev back, plastpappa, lagpappa och pappa i nämnd ordning.

Huvudtränare: Fredrik Norberg
Coach: Anders Lindblom
Inspiratör: Bobby Hjelte

Ledartrio som skulle sätta humorn i förstahand, skröneberättande i andra och innebandy i tredje.

Vad hade funnits kvar att sträva efter

Inatt drömde jag att jag hängde i Merasjärvi tillsammans med Jonas Cramby och Martin Kellerman. Det fiskades inget, utan de hade startat något slags knarkar/suparkollektiv som fick vara ifred däruppe.

I drömmen fick jag in några sköna one liners som fick Kellerman att skratta högt.

Detta fick mig att under några nyvakna sekunder vara övertygad om att jag skulle komma att figurera i en Rocky-strip inom en snar framtid.

Men sedan piggnade jag till och så var den dagen förstörd.

Dagen då Öjebyn kom till Djupviken

With friends like these osv..

"Tjock kille som under året jobbade på Coop och bloggade. Jan lider dessutom av downs syndrom"

Krille och Josefs väldigt kärleksfulla beskrivning av undertecknad i deras nyårshäfte. Söker desperat efter den komiska twisten.

Om att välja rätt nivå, vid rätt tillfälle, i rätt sällskap.

Jag: (Kliver in på lagret på Coop och känner en otäck odör) Vad är det som luktar?
Kvinnlig arbetskamrat1:(Konstaterande) Det luktar sill.
Jag: (Medhållande med rynkad näsa) Jo nån slags fisk luktar det.
Kvinnlig arbetskamrat2: (Kommer in lite sent och tillägger) Det är stekt fisk som luktar.
Kvinnlig arbetskamrat1 (I triumf) Ja precis, stekt saltsill.
Jag: (Glatt uppmuntrande) Fan tjejer, ni måste börja tvätta er innan ni går på jobbet.
Kvinnlig arbetskamrat1: (Tittar på mig med tom blick) Nu går jag.

Att använda en lokal till det den var ämnad för

In other news:

Idrottande i sporthallar
Ätande på restauranger
Handlande i affärer
Filmvisande på bio
Sexism i hockeyomklädningsrum

Livs kvalité!

Nu ska jag krypa ner i soffan med en god bok och en kopp T och bara njuta !
Som en jävla mammablogg.

Kramiz!

Vem hinner blogga när man festar 24/7

Som att teknik-/datahataren i mig behövde mer vatten på sin kvarn

Lika snabb i tanken som i benen

Vet inte hur många gånger jag har vaknat kallsvettig inatt ropandes
-Jaaaaaaa, så skulle jag ju ha sagt!
Anledning till detta är en harmlös intervju i PT-sporten om hur jag ska fira jul. Publicering imorgon.

Mina svar var ungefär lika rappa och underhållande som en rotfyllning av en andraårselev på tandläkarlinjen.

Som på frågan "Om du får önska något dig något inom sporten då?
Vad jag svarade: Att vi börjar prestera det spel vi är kapala till, klättar i tabellen och inte blir inblande i nedflyttningsstriden.

Vad jag borde ha svarat: En ny klubba och två hälsenor till Morén.

En go låt dårå

Phosphorescent - It's Hard to Be Humble

Låten är nästan lika bra som bandnamnet är svårt att uttala.

Upp som en sol, ner som en Ski-doo i pudersnö

Idag när jag (helt i onödan) gick till jobbet så passerade jag 5 st traktorer och 3 st lastbilar. Trots att jag bara gick förbi dem så kändes det härligt manligt på något sätt.

Sen så blev jag skrämd av min egen skugga och så var jag genast tillbaka till mitt vanliga harintekörtskoterpåfemtonårochkanfaninteensbytaoljapåbilen-jag.

Ännu mer lästips

Jag förstår ju att ni besöker denna modesta blogg för att läsa mina originalalster och imponeras av min genialitet, inte för att länkas vidare i cyberspace.

Men.

Ibland så lyckas faktiskt andra än mig producera läsvärda texter, och då är inte jag den som undanhåller er dessa.

Så därför kommer här en länk till bloggens stora idol Bertil Sundkvists artikel om plastmatchen mellan K4 och Thoréngruppen.

Vissa skulle påpeka det journalistiskt tveksamma i att benämna hemmaspelarna som "Emil, Samme, Jensa och kompani" eller att man i en dagstidningstext inte ska ha tre utropstecken efter varandra.

Men då glömmer man en viktig sak.

Bertil är inte en journalist.

Han är en konstnär.

Hur många gånger kan man kolla på ett schema utan att se

Att stiga upp klockan 05.28 och går till jobbet i 15 minusgrader, bara för att vid ankomsten upptäcka att du är ledig.
Den känslan.

Det är ett sätt att inleda en julvecka på.

Ett annat är att läsa den här texten av Ricky Gervais. Han är inte bara en av världens roligaste, han är även en mycket, mycket klok man.

En liiiiten grej bara

Jag säger inte att det inte var en succé.
Eller att det inte var välbesökt.
Men.
Nog måste det ha funnits en bättre bild för att illustrera folkfesten.

Läs hela artikeln, signerar Bertil Sundkvist, här.

EXTRA! Kartell-Mazdan i snökaoschock

Han skulle bara ut och köra en liten sväng på lördagsförmiddagen. Men synen som mötte honom när han kom ut på parkeringen var en chock.

-Det tog säkert en kvart att skotta fram den, säger ägaren Jan Persson, 31 år, från Piteå.

Resultatet blev en försening på upp emot en halvtimme för den förtvivlade Jan Persson.

-Jag tycker det värsta är att man inte får någon information. Är det meningen att jag ska skotta fram bilen själv, frågar Jan Persson uppgivet.

De ansvariga för snöröjningen i kommunen har inget bra svar att komma med när vi kontaktar dem.

-Vi kör för fullt med alla tillgängliga maskiner, men det är svårt när det kommer sådana extrema mängder snö, säger Lars Johansson, logistikansvarig på Piteå Kommun

- Jag tycker det är helt värdelöst att de inte kan lösa MITT problem på en gång. Någon måste ställa till svars. Jag har lagt femton minuter av mitt liv på det här, vem ska ersätta mig för dem, avslutar den hårt prövade Jan Persson innan han återgår till att skotta fram sin bil.

Släpp sargen, tejpa vristerna och kom in i matchen

Jag tycker PDOL ska lova lägre priser och bättre artister om "Ann" lovar att skaffa sig lite verklighetsuppfattning.

Hajn Näslund upp i taket

Har nu, sist av alla, sett hyllningen till Markus Näslund i Vancouver där han fick sin tröja upphissade i taket. Klippet har ni här.

Lite tankar på det:

Hur många tröjvarianter har Canucks haft egentligen? Svarta med skridskon är givetvis den snyggaste.

Kostymen satt verkligen som ett smäck på Öhlund.

Var inte mamma Ulla lite lik Vonnsan?

Blev lite förvirrad då jag trodde konferenciern (Franska för "Niclas Wikström" och/eller "Åsa Persson") frågade Näslund om han "want to shoot up", insåg efter ett tag att han nog sa "suit up".

Det flöt inte direkt som en vårbäck när gingerbröderna höll sina tal, men det var fina ord tagna direkt från hjärtat på en spökskrivare.

Det är nånting med svenskar som försöker prata engelska som får mig att börja leta efter skämskudden, på samma sätt som när Pitebor försöker prata svenska.

Engelskagrejen gäller dock varken Markus Näslund eller Niclas Lidström.

Vad var grejen med att Coldplay spelades hela tiden. Jag menar komigenförfaaaaan.