Ska vi snacka lite könsroller?

Bara för att lätta upp stämningen lite tänkte jag.

Det har väl inte undgått någon att det pågår lite grejer i Libyen. Den lätt labile och förmodade Docent Död-fanatikern Khaddafi (Gadaffi, Khadaffi, Gaddaffi, Khardashian) verkar vara tämligen körd. Länge leve rebellerna.

En som med rätta har uppmärksammats för sin rapportering från striderna är den brittiska journalisten Alex Crawford. Eller låt mig omformulera det till svenskt mediaspråk: Den brittiska fyrbarnsmamman Alex Crawford.

Nu är jag väl inte den mest lämpade personen att ta denna strid, men eftersom mer ansvarstagande och genusinriktade bloggar inte tar sitt ansvar så får jag väl motvilligt kliva fram.

Varför är det intressant att hon är fyrbarnsmamma, och har familjesituationen för en manlig krigskorrespondent någonsin kommenterats i en artikel?

Ska vi i och med påpekandet att hon är småbarnsmamma imponeras än mer över hennes bedrifter som reporter. Är tanken att vi ska tro att hon skjutsar barnen till skolan, hämtar dem efteråt och slussar dem vidare till fotbollsträning eller fiollektioner innan hon stressar iväg på ett lastbilsflak in i Tripoli för att sända live-tv och kanske hitta något som familjen kan äta till middag.

Eller ska vi förfasas över att hon utsätter sig för sådana oerhörda risker när hon har fyra barn som väntar hemma, som hon egentligen borde ägna sin tid åt.

Ja det var väl ungefär det.

Återgå.

Hejn med kärlek

Igår gifte sig min vän Cia, mer känd som mensbloggerskan. En otroligt rolig och svettig tillställning, så stort tack och grattis till de lyckliga tu.

Före bröllopet så bad Cia mig att skriva en liten text på temat "Hejn med kärlek" till bröllopshäftet.

Resultatet:

Kärlek är lite som Homeopati.

Om man ser insiktsfullt och nyktert på det så förstår man att det bara är en bluff. Men om man verkligen tror på det så har man i alla fall 30% chans att lyckas tack vara placeboeffekten.

Som att vi har det så jävla lätt då

Proffsbloggerskan Maria Thuré, som förärade OMY´s nyårsfest (den lyckade på havsbadet, inte spektaklet på Nolia) med ett besök, skriver på sin eminenta (men taskigt uppdaterade) blogg om hur jobbigt det är att som tjej göra sig klar för en utekväll.

Som att det är så jävla lätt för oss killar då.

1. Ta av kläderna. Gör det i vardagsrummet så hinner du se så mycket tv som möjligt. Lämna dem i en hög.

2. Flexa lite i badrumsspegeln och konstatera att du fortfarande har Det.

3. Hoppa in i duschen.

4. Schamponera in håret. Passa på att göra lite roliga frisyrer när du har schampo i håret, tuppkam förslagsvis.

5. Smörj in resten av kroppen med löddret från schampot.

6. Skölj bort och ur schampot.

7. Fundera på om du ska raka axlarna eller inte. Bestäm dig för att du duger som du är.

8. Sjung upp och försök hitta rätt tonart på Seven Nation Army-brölet.

9. Torka av dig. Gör inte så mycket om du missar typ ryggen och benen.

10. Smacka på lite golukt under armarna.

11. Ta på dig kläderna du lämnade i vardagsrummet. Kolla att kalsongerna är ok.

12. Fixa frillan med hjälp av en rågad näve hårgelé.

13. Kolla att kort och telefon är på plats.

14. Lock n´loll

Frölunda coachar á la Båstadveckan

Ja men va vänt du på?

Om jag har räknat rätt så gör jag snart mitt fjärde riksdagsval. Och det är väl ingen hemlighet att jag har röstat rött.

Men jag tycker ändå att de lokala socialdemokraternas valslogan klingar lite falskt. Sossarna har ju styrt här i stan sen för allltid. Så frågan är ju hur mycket tid de egentligen behöver för att göra sin grej. Om Roslund tycker att det är för lite folk inom äldreomsorgen så är det väl pågrund av beslut som han själv ligger bakom.

Men va fan vet jag. Jag har ingen koll på hur det hela funkar egentligen.