fredag 19 augusti 2011

Ställ inte till med en scen nu för helvete

Person 1 och 2 går in på ett fik och beställer var sin varm dryck att förtära.

P1: -Den här var inte god alls
P2: - Trist
P1: - Alltså, den går inte att dricka
P2: -Får jag smaka?
P1: -Visst
P2: -Nä den var ju inte så bra
P1: -Jag går och klagar
P2: -Nej för fan! Är du galen?
P1: -Vadå, jag har ju betalt för den
P2: -Går du och klagar går jag härifrån

Vilken av personerna har bott i Uppsala de senaste sex åren och vilken har bott i Pite hela livet?

Du vet att du kollar på de lokala nyheterna

När alla nyheter är jaktreleaterade.

torsdag 18 augusti 2011

Sommarsammanfattning del 2

Det här är inte helt kronologiskt korrekt, men glömde att redogöra för midsommarfirandet. (Har iofs varit och snuddat vid ämnet tidigare). Aftonen tillbringades hur som haver på Fårön i bastu och badtunna samt drickandes. Det hela var mycket trevligt tills Lyckselebon Danger Dave hävdade att man skulle ha kanel och socker till pinnbröd. Har ni hört nått så tokigt nån gång? Kanel och socker! Till pinnbröd! Dåre.

Tillbaka till tidslinjen. Helgen före helgen före PDOL så fick vi återigen festa i Kåken. Huset som en gång var Pite Taxis största inkomstkälla för numera en tynande tillvaro, även om det verkar vakna till liv lite i och med Nyberg Jrs inträde i Wää´s gamla verkstad.

Efter förkåkandet begav vi oss till "Häjn i parken" och kikade på J-Phats sidoprojekt Sunny Liston (förutom Nicke som ägnade kvällen åt att snacka jobb och välta cyklar). Om ni har missat Sunny Liston så ska ni genast kolla in dom här och här. Sen så kommer det eventuellt att finnas en singel att köpa lagom till julhandeln.

Följande helg var det dags för vår favoritmensbloggerska Cia att äkta sin övermänniska till fästman Johan. På grund av min ringa längd samt det faktum att jag höll på att avlida av värmeslag så såg jag inte så mycket av själva vigseln, men jag hörde att bägge tackade ja till prästens erbjudande. Efterföljande middag och fest var otroligt trevlig. Jag placerades mitt emot Uppsalaprofilen, tillika demonbloggerskan, Maria Thuré (Uppsalas svar på Carrie Bradshaw, för att använda hennes egna ord) och hon bevisade att bara för att man kommer från en storstad så betyder inte det att man kan föra sig bland folk.

PDOL följde på det. Helgen då Piteå får Ibiza att framstå som ett familjevänligt ställe fyllt med god smak. Och som vanligt var det en av sommarens höjdpunkter. På förfesten övade föredetta festivalgeneral Jan på sitt standardsvar på frågan "jobbar du här?".

Det var även under PDOL-helgen som plankning och uggling kom till byn. Här demonstreras det senare mycket fint av John Lind. Både plankning och uggling får dock räknas som passé efter Totemandets intåg, men mer om det i ett senare inlägg.

Min enda och därmed högsta önskan just nu

Att Victorias barn är mörkhyat.

Pressröster om Birger Willmans "Förmodligen"

"Den bästa svenska debuten sedan Jakob Hellmans ...och stora havet"
Per Bjurman, Aftonbladet

"Förmodligen, nej DEFINITIVT, årets bästa skiva!"
Dagensskiva.com

"Inte ens om en miljon personer med Downs syndrom fick en miljon år på sig skulle de lyckas spela in en lika bra skiva som "Förmodligen"
Chris Lindahl, Gaffa

"Den mest karismatiske sångaren på den här sidan av Tjindar Singh"
Andres Lokko, Expressen

"Stockholm, Malmö, Göteborg och Rio de Janeiro är bara glömma bort, musikens nya Mekka är Junosuando"
Mattias Dahlström, DN

"Myche bra!"
Anders Sandlund, PT

Lästips

Nöjesguidens recension av Birger Willmans "Förmodligen"

onsdag 17 augusti 2011

Får det här skägget mig att se tjock ut?

Sommarens stora snackis har ju, utan någon egentlig konkurrens, varit mitt skägg. Det har diskuterats på bloggar, vid middagsborden, på fester och i media. Det har skrivits böcker och hyllningslåtar.

Och det är ju fint och trevligt och allt sådant. Men det är en grej med det hela som fascinerar mig lite, nämligen att det uppenbarligen är helt okej att säga att ansiktsbehåring ser fördjävligt ut.

Om du har skaffat en ny frisyr är det ingen som säger åt dig att du såg bättre ut förr, ingen som du knappt hälsat på sedan högstadiet kommer fram till dig på puben, rycker dig i håret och hävdar att "nu får du ju fan gå hem och klippa dig".

Terroristkommentarer och rakningsditon rör mig inte i (den något håriga) ryggen utan jag finner dem roande, men jag tycker det är väldigt intressant att de vanliga sociala reglerna sätts ur spel när det kommer till ansiktshår.

måndag 15 augusti 2011

Förmodligen

Ni kommer att få läsa och höra en hel del om och av Birger Willman här på bloggen under en tid framöver.

Det kommer bli lika magiskt som hans musik.

fredag 12 augusti 2011

Angående det förra inlägget

Getingodlare

Getingkupa

Getingsats

Tre anledningar till att getingar är bättre än fästingar

1. Man får inte hjärnhinneinflamation av dom.
2. Dom gör honung.
3. Dom siktar inte in sig på pungen.

onsdag 10 augusti 2011

Om jag skulle skriva en romantisk roman precis som Alex Schulman

Så skulle den heta "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att vara det minsta rädd för att få fästingar"

tisdag 9 augusti 2011

Ett långsamt farväl

När jag skriver det här kan jag mycket väl vara döende, och då menar jag inte på det sättet att vi alla dag för dag närmar oss den oundvikliga slutpunkten, utan att jag troligtvis har mindre än en månad kvar att leva.

Förra veckan spenderade jag i goda vänners lag på Urö, beläget i den Stockholmska skärgården. De vackra miljöerna till trots så finns det ett stort problem med Urö, nämligen att det ligger söder om Jävre. Och därmed är det fästingland. Vi må ha lite problem med mygg här uppe, men dom är inte dödliga och slår du dom så blir dom slarvsylta.

Vi var alltså fem nojiga norrlänningar som satt med långbyxor på och utförde något som närmast kan liknas vid Afrikansk powerdance så fort ett småkryp beträdde ens lekamen.

Dagarna gick och rädslan växte så till den milda grad att vi tillslut ryckte till så fort vi hörde ett ljud från skogen. Fästingen var inte längre bara en simpel smittbärare utan ett rovdjur med syn som en örn, blodtörst i paritet med en isbjörn och tio tigrars styrka.

Så kom lördagen. Sista dagen på ön. De sista skälvande timmarna innan läggdags. Vi bestämmer oss för en promenad i den bildsköna naturen. Wimander tar på sig jeans. Isaksson likaså. Morén kompletterar cargobrallorna som suttit på hela veckan med ett par långkalsonger bara för att vara på den säkra sidan. Jag bestämmer mig i min enfald för att köra på i mina "syndigt korta shorts" och kompletterar dessa med att dra upp tubsockarna a´la tysk turist och tänker att det ska räcka som skydd mot de blodsugande bestarna.

Det kan ha varit det sämsta beslutet jag tagit i mitt liv.

När jag några timmar senare gör min kvällstoa så ser jag den.
Uppkrupen och fastnaglad där ingen man (massörer ej inräknade) och bara ett fåtal kvinnor har befunnit sig tidigare.
Fästingen.
Ljumsken.
Paniken.

Doktor Wimander fick rycka in och rycka bort.

Under den knappa halvtimme det har tagit att få ner dessa bokstäver på papper (bildligt talat) så har jag känt febern smyga sig på. Musklerna värker. Fingrarna domnar. Svetten rinner.

Livet.
Vilken jävla resa det har varit.

Bra stjiit

Årets Way Out West är ju ungefär lika upphetsande som Anna Book, med några få lysande undantag.
WU LYF är ett av dem.
Så om ni ska he er till bästkusten i veckan (CarroN jag menar dig) så är det dödsstraff på att missa deras spelning.

WU LYF - L Y F

Storfiskarn!

Grattis till Krille "Krypet" Jonsson som härom veckan tog nytt personbästa i gäddklassen.

måndag 8 augusti 2011

Gonattvisa

Blir inte sämre av att ett av freaksen ser ut som hajn Keenan Cahill

Tack till Foppa

Googlehumor

Surfa in på www.google.se
Skriv in "moppemusch" i sökfältet
Tryck Enter
Klicka på "Bilder"
Kolla längst ut till höger på andra raden.

Hej hej högstadiet!

Har under helgen roat mig med att läsa denna utmärkta bok om det fina men ack så korta musikfenomenet grunge. Musiken som fick mig att springa omkring med långt hår (det var ju iofs även för att dölja mina utstående öron) och t-shirt ovanpå flanellskjorta.

Även om man inte gillade grunge när det begav sig (Ping Josef Eriksson) så kan man nog ha glädje av boken. Man måste ju bara gilla en publikation som redan i förordet bjuder på konstaterandet:

"These young musicians went on to form bands such as Creed an Nickelback, and listeners were stuck with a whole generation of flaccid wannabes carrying the torch for mediocrity. They sold millions but were as empty as the hair-metal bands their forefathers had fought so hard to vanquish."

Inspirerad av minnena som boken framkallade (den innerliga glädjen man kände när en Pearl Jam-video dök upp på MTV:s Alternative Nation) fick mig att kasta ihop en lite playlist.