En våt plastdröm

Har spenderat jobbdagen med att fundera på mitt eget drömlag i innebandy. Laget som skulle vara den pefekta kombinationen av gamla och nuvarande lagkamrater med spetskompetens på plan och social dito utanför.

Målvakter:

Lars Nilsson

Mattias Bergström

Ett välbalanserat målvaktspar i Helan & Halvan-stuk.

Lasse: Stor som ett skithus, smidig som en brottare och utrustad med en kastarm värdig David Lega.
Bersa: Reaktionssnabb Killinggängsfanatiker som helst av allt ville spela ute. Saknade simultanförmåga till att dirigera försvaret och rädda bollar samtidigt.

Svart Femma:

Nils Lind - Mikael Hällgren

Andreas Morén - Jan Persson - Peter Lundström

PAJ-kedjan med innebandypite i allmänhet och Kenneth Sandström i synnerhet.

Morén: Genial glaslirare som är argare på lagkamrater på träning än motståndare på match.
Janne: Spelfördelare som gått från löpstark till smart till stillastående.
Lulle: Avslutare, framspelare och defensiv slitvarg i samma taniga kropp. Dessutom en personlighet som får Moder Teresa att framstå som illsint och småaktig.

Nisse: Lika avigt löpsteg som brilliant spelsinne. Småsugen på att följa med i anfall.
Hellman: Utrustad med ett slagskott i Kenneth Kennholt-klass samt en impulskontroll i paritet med Antonio Cassano.

Röd Femma:

Jonas Holmgren - Jonas Sandlund

Mattias Berggren - Christer Nordqvist - Anders Ådemo

Chrille: Pseudopsykolog, medioker pingisspelare och skogstokig lagkapten med spelsinne överträffat endast av Massan Lundberg och undertecknad.
Matte: "Psycho" är mannen som gett inställning en psykotisk blick. Att han valdes till Norrbottens Sportsligaste en säsong är den största ironin Henrik Schyffert aldrig kom på.
Ådemo: Slottspelare i världsklass som har den märkliga egenskapen att han blir tystare på fyllan.
Holmgren: Genial back med förkärlek till diagonalpass och backhandvändningar. Har aldrig tagit på sig ett felpass.

Salle: Bandyns mest bredaxlade back har rätt psyke för att kunna ta skäll av Holmgren för dennes indianare.

Blå Femma:

Andreas Thunholm - Håkan Berglund

Erik Ekfelt - Anders "Kenta" Johansson - Fredrik Westling

Eken: Formkurva lika kuperad som Himalaya. Älskar att hitta första X:et på plan och andra utanför.
Kenta: Frågan om han verkligen kunde få bollen att prata besvarades aldrig, däremot är det bekräftat att han kunde få den i säng efter några uppmjukande GT:s.
Westling: Snidare som gick till elitserielaget Dalen och blev brunkare. Nu tillbaka i gärdsgårdsserien hindrar domarna honom från att brunka och tekniken honom från att snida.
Ante: Kärriärsklättrare vars ständiga jakt på det senaste gjorde honom gråhårig redan vid 25. Behärskade "Mocka-finten" till perfektion.
Håkke: Då vill jag ha den unga motiverade Håkke, inte killen som försov sig till 19.30-träningarna och letade open ice-tacklingar i ren leda.

Grön Femma:

Mattias Eklund - Robert Wikman

Niclas Wikström - Joakim Lundberg - Mattias Hult

Nicke: Backhandknackare som blev bättre ju mindre han tränade. Träffration på boll var samma även om han spelade utan linser eller med två öl i kroppen.
Jocke: Chestfetischist som kunde vända ut och in på motståndare och en femöring. Tyvärr slutade snurrandet inte lika ofta i mål som i eget hörn. Livsviktig som chaufför på lagfesterna.
Hult: Östersundslegenden som under sin enda säsong hann med att spraya rakskum i dåvarande tränaren och blivande förbundskapten Ulf Halstenssons ansikte, få en fysövning uppkallad efter sig samt figurera i PT spelandes luftgitarr.
Hägge: Tidernas bästa omklädningsrumslirare har aldrig fått ett rättdömt frislag mot sig. Hade den något udda benägenheten att klä på sig tröja, jacka och mössa innan han tog på sig kalsongerna.
Robban: Högerforward i Smurfkedjan som blev back, plastpappa, lagpappa och pappa i nämnd ordning.

Huvudtränare: Fredrik Norberg
Coach: Anders Lindblom
Inspiratör: Bobby Hjelte

Ledartrio som skulle sätta humorn i förstahand, skröneberättande i andra och innebandy i tredje.