Igår låg jag och grubblade lite på hejn med påsken och anledningen till att vi firar. Har hyffsad koll på att det är för att Jesus korsfästes och sedan, som historien går, återuppstod. Men när jag låg och stirrade i mina gröna tapeter så insåg jag att jag inte hade koll på hur han dog andra vändan.
Så jag gjorde som jag alltid gör då det kommer till teologiska spörsmål, jag messade min vän Nicke. Han är från Blåsmark så han kan de där grejerna.
Jag: Hur dog Jesus andra varvet?
Nicke: Han tog en himmelsfärd. Varken mer eller mindre.
Jag: Han tog semester alltså, blev för körigt här nere. Sägs det nått om hur han färdades? Klassiska rulltrappan?
Nicke: Han blev upplockad, lite AHL-NHL-tänk från General Managern. Det kan gå fort i den här branschen, tror han stannade i 30 dar efter sin första död.
Jag: Farsan stod med bilen utanför ishallen? Men han blev ju bortplockad från stället där publiken fanns. Känns lite som "Skruva Den Som Beckham" med stränga föräldrar som inte vill låta honom göra som han själv vill. Är det pingst han drog eller?
Nicke: Kristi himmelsfärd...
Jag: Namnet avslöjar en del faktiskt.
Nicke: Jo, ganska rätt på av högtidsnamnsättarna
Jag: Dom tänkte inte utanför boxen. Stod folk och vinkade av eller lämnade han bara en lapp på kudden? "Är och köper tidningen"
Nicke: Det var ingen rymdfärdsuppståndelse, men närmast sörjande lärjungar var med och blev välsignade
Jag: Sen warpa han?
Nicke: Yes, lärjungarna blev lyriska
Jag: Jesus goes David Copperfield
Under dagen har jag funderat på om detta verkligen är det mest troliga scenariot, och jag har faktiskt kommit fram till en alternativ teori:
Jesus har råkat göra en tjej på smällen (redan här inser jag att jag kan vara ute på tunn is ovanför djupt vatten, men betänk att han var grymt poppis samt att han kunde göra vatten till vin. Det om något måste ju vara en musöppnare. Han fick nog ligga en del). I alla fall så känner han sig inte mogen för att bilda familj, han har det nog körigt som det är, eller så har han helt enkelt inte råd att betala underhåll. Han funderar fram och tillbaka hur han egentligen ska ta sig ur den knipa som Lill-Jesus har försatt honom i. Han inser att storyn som morsan hans drog aldrig kommer fungera igen.
Nytänk krävs.
Tillslut så kommer han fram till en lösning.
Han måste iscensätta sin egen död.
Sagt och gjort. Korfästning. Begravning osv.
Sen ligger han och tar det lugnt inne i grottan fram till påskdan då han tänker att kusten är klar och smyger ut. Allt är lugnt och planen verkar ha gått i lås, tills några kvinnor kikar förbi graven och upptäcker att han är borta. Planen är tillintetgjord, men Jesus finner sig och inser att han måste planera andra steget lite bättre.
Han smider och snickrar fram en ny plan.
Den här gången ska inget gå fel.
Dagen för försök två är här. Allt är planerat in i minsta detalj. Jesus samlar några av sina närmaste lärjungar. Han kör ett peptalk och lite handpåläggning innan det är dags för le grand finale. Med lite medsmugglade kemikalier han har fått av en polare skapar han en dimrådå som gör att han kan smita ut genom en lucka i golvet (vi vet att han är en erkänt skicklig illusionist, gå på vatten osv, och det här är ett tämligen simpelt trick för honom). Utanför väntar en välpackad åsna som Jesus rider iväg på. Väl framme på den förvalda orten (någonstans där han inte är så stor, utan att ha riktigt på fötterna tänker jag någonstans i typ Asien) så startar den välrakade och kortklippte Jesus en snickarfirma och spenderar helgerna åt att dricka sangria på stranden.
Lugn och skönt.
tisdag 19 april 2011
Påsk å söjn
Etiketter:
alternativa handlingar,
Hittepå,
jim gaffigan - religion,
Körka,
påsk,
skönt med röda dagar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Gillar din fantasi även om du tänker lite förutsebart...
Det där med att sticka? Det kan ha varit lite WWJD över det - What Would Janne Do.
Haha, ja, just det... tycke jag såg någon i din beskrivning som jag kände igen... annars bra analys. Ni två tänkte och gjorde ju som nästan samma. Som nästan...
Som nästan. Jag är ingen ledare jag, men hakar gärna på.
Skicka en kommentar